Det Heliga Huset i Nasaret


Nasaret

Redan i slutet av 300-talet omtalas Nasaret som en pilgrimsort i den Helige Hieronymos skrifter. Staden besöktes 570 av den anonyme piacenzapilgrimen och senare av Arculf, efter den arabiska ockupationen år 638. Arculf omnämner två kyrkor, en vid platsen för bebådelsen och en vid platsen för Jesu barndomshem.

När Willebald besökte staden 724-726 var endast bebådelsekyrkan i levande bruk. Korsfararnas ankomst betydde en glansperiod för Nasaret. Korsfararna återuppbyggde en magnifik kyrka i romansk stil med tre skepp. Nasaret blev också biskopssäte. 1187 intogs staden. Invånarna dödades eller fängslades och pilgrimsplatsen profanerades. 1263 förstördes korsfararnas magnifika kyrka av araber. I 400 år låg platsen öde. 1620 fick franciskanerna rätt att slå sig ner i Nasaret.
En kommunitet fick ansvar för pilgrimsplatsen. Turkarna ogillade deras inkomstbringande verksamhet och såg den med oblida ögon.1637 fängslades bröderna och befriades inte förrän de betalt en stor summa pengar. Först 1730 fick bröderna tillåtelse att bygga en kyrka över födelsegrottan. 1877 byggdes kyrkan ut. 1954 påbörjades en komplett arkeologisk undersökning av platsen, och man fick bygga ett monument värdigt mysteriet.

Kyrka över födelsegrottan. 1877 byggdes kyrkan ut. 1954 påbörjades en komplett arkeologisk undersökning av platsen, och man fick bygga ett monument värdigt mysteriet.

Evangelierna introducerar för oss en stad i Galiléen, som inte finns omnämnd i förbiblisk tid. Gud den allsmäktige utvalde platsen för sin tjänare och brud. Enligt apokryfisk tradition bodde Anna och Joakim här, så även Josef som var trolovad med Maria. Från himlen kom ordet om att Maria var utvald av Gud. Hon skulle vara det nya förbundets ark och bära det levande gudsordet. Här talade Maria med Guds budbärare. Här ville Josef skicka iväg Maria för att skydda henne från vanära och åter igen var det så att den allsmäktige inte bara beskyddade sina utvalda utan också stärkte Josefs tro.

Nasaret är staden som länge väntat på Guds Son som ett av sina barn. Det var här Jesus växte i vishet, och det var här han tillbringade den längsta tiden av sitt jordliv. Här bodde den heliga familjen i ett oansenligt hus. Här gick Jesus till synagogan och här arbetade han som timmerman. Härifrån gick han varje år till Jerusalem för att som pilgrim fira de judiska festerna. Härifrån gick han till Juda öken för att påbörja sin offentliga verksamhet. Jesus återvände till sin hemstad Nasaret, men blev illa behandlad och återvände inte mer dit. Efter hans död och uppståndelse höll människorna i Nasaret traditionen om i vilket hus bebådelsen ägt rum levande. En plats av sådan vikt kunde inte bli okänd för de första kristna. Det är tack vare dem vi idag kan besöka Nasaret och böja oss i tystnad och höra rösten som säger " Hell dig Maria". Det är tack vare dem vi kan böja knä och i tystnad meditera över det stora kärleksmysteriet.

Idag är Nasaret politisk och administrativ huvudstad i Galiléen, en livlig stad med både kristen och muslimsk befolkning. I utkanten av den historiska staden har ett "nytt Nasaret" (Nazareth Illit) vuxit upp.

Arkeologiska utgrävningar

År 1730 när franciskanerna i det heliga landet uppförde den lilla kyrkan över bebådelsegrottan, var det inte möjligt att göra några arkeologiska utgrävningar. Det var svårt att få tillstånd att bygga kyrkan och det skulle ske på kort tid endast 6 månader. Bättre tider kom. Broder Benedict Vlaminck gjorde en kortvarig utgrävning år 1892 och förde fram i ljuset lämningar av en gammal bysantinsk byggnad runt grottan såväl som planen till korsfararnas basilika. Under åren 1889 och 1907-1909 ledde fader Prosper Viaud, O.F.M. ytterligare utgrävningar. Man fick fram kolonner, mosaiker och grafiter.

results4.jpg

Bebådelsegrottan idag

År 1955 beslöts att bygga den stora, nya basilikan till förhärligande av inkarnationens mysterium. Det bestämdes att man skulle starta en grundlig arkeologisk undersökning av hela området. Den framlidne franciskanen fader Bellarmino Bagatti, O.F.M., Jerusalem, anförtroddes uppgiften. Arbetet pågick från 1955 till 1968. Arbetet var av sådan omfattning att man kan säga att pilgrimsorten i Nasaret hör till de fullständigast dokumenterade heliga platserna i det heliga landet.

Resultat av utgrävningarna

Vid utgrävningarna runt bebådelsegrottan klargjorde franciskanerna inte enbart pilgrimsplatsen utan också lämningar av den gamla byn Nasaret med dess silos och cisterner. Baptisteriet utanför kyrkan byggdes på plattform, som uppförts för att skydda byns ruiner. Runt grottan kunde arkeologerna baklänges läsa pilgrimsplatsens historia. Sedan man tagit bort kyrkan, som franciskanerna byggt 1730 fick arkeologerna fram kompletta lämningar av den magnifika basilikan byggd av korsfararna.

results3.jpg

Bebådelsekyrkan finns i södra delen av den gamla byn. Sedan man tagit bort kyrkan byggd 1730 blev konturerna på korsfararnas kyrka tydligare. I norra skeppet hade korsfararna låtit den klippiga kullen vid grottan vara kvar, och mellan två väggpelare hade de gjort en trappa till pilgrimsplatsen. Utgrävningarna 1955 avslöjade planen för den bysantinska kyrkan. Den var orienterad på samma sätt som korsfararnas. Den hade tre skepp med ett kloster i söder och ett atrium i väster. Den var 40 m lång. Då de franciskanska arkeologerna grävde under den bysantinska byggnaden fann de i murbruket tecken och inskriptioner, som säkerligen härrörde från en tidigare byggnad.

Kyrkan-synagogan

Lämningar under den bysantinska byggnaden förde de franciskanska arkeologerna till slutsatsen, att de kristna redan före denna period hade en gudstjänstlokal på området. Utgrävningarna avslöjade en primitiv dopfunt, ett mosaikgolv och en trappa med 7 trappsteg ner mot grottan. Strax väster om grottan fann de en annan grotta, där man haft tillbedjan.

results5.jpg

Diakon Conons kapell/grotta väster om bebådelseplatsen

Denna grotta kallas diakon Conons efter inskrifter i mosaiken på golvet. Där fanns grafiter på väggarna och dekorerat murbruk. 4 eller 6 lager murbruk täckte väggarna. Lyckligtvis fann arkeologerna i det tredje lagret ett mynt från 300-talet. Det underliggande murbruket går tillbaka till de primitiva byggnaderna före mitten av 300-talet. Väggarna är dekorerade med blommor och plantor. På väggarna finns inskriptioner. En lyder "Herre, Jesus hjälp Valeria…". En inskription före korsfararnas tid lyder: "Herre Jesus Kristus, Guds Son, hjälp Geno och Elpisius…Jesu tjänare". Arkeologerna har identifierat denna byggnad som en kyrka-synagoga.

results8.jpg

Bland de arkitektoniska lämningarna fann arkeologerna olika grafiter och däribland en av särskilt intresse. Längst ner på en pelare står det på grekiska XE MARIA, (läses Ch(air)e Maria), vilket betyder " Hell dig Maria".

results9.jpg
results6.jpg

Den inskriptionen är den äldst kända i sitt slag. Den skrevs före konciliet i Efesus år 431, förmodligen någon gång på100- eller 200-talet, och där bön till Maria fick sin första universella impuls. Andra grafiter bekräftar att platsen är en Mariavallfartsort. En är på armenska och lyder "vackra flicka" (refererat till Maria, och en annan på grekiska "på denna heliga plats för M(aria) har jag skrivit"..

results7.jpg

Den bysantinska kyrkan

Bysantinarna byggde en kyrka i väst- östlig riktning med tre skepp och ett atrium. I söder fanns det en liten bostad. Mittskeppet var 19,6 m långt och 8 m brett. Byggnaden var i bruk från 500-talet till 1100-talet, även om den förstördes och renoverades flera gånger. Den förstördes senare av korsfararna, som ersatte den med en annan kyrkobyggnad. Det skedde på samma vis som bysantinarna tidigare förstört den judisk-kristna byggnaden.

Korsfararnas basilika

Den ryske abboten Daniel, som gjorde en pilgrimsfärd till det heliga landet år 1106-1107 fann i Nasaret en "hög kyrka med tre altare". Detta är den magnifika korsfararnas basilika, som uppfördes av Tancred, prins i Galiléen. Han försåg den också med dyrbara mässkläder. Byggnaden följde linjerna för den bysantinska strukturen men var generösare i sina proportioner. Den var 76 m lång och 30 m bred. Den var faktisk större än den senare moderna basilikan.

Lämningar av korsfararnas kyrka:

Det var för att pryda denna basilika de magnifika kapitälen formades., så även andra delar av skulpturen, som hittats inom stadens områden. Emellertid återfans kapitälen på plats i sin ursprungliga fräschhet och skönhet, väl bevarad.

hem UPP